Livet vägar .......

Än en gång har jag blivit påmind om att vi inte ska ta livet för givet. Ett mycket oväntat dödsfall har drabbat den närmsta släkten. En fin omtyckt 47årig man i sina bästa år. Det känns overkligt på nå vis. Mycket känslor som liknar de jag hade för 6 1/2 år sen, när min älskade syster dog. Tankar som VARFÖR,VARFÖR, viljan att kunna vrida tiden tillbaka, eller är det verkligen sant, jag kanske har drömt eller nå. Och nästan känna ilska att livet bara fortsätter som vanligt,som om inget har hänt, när denna människa som var älskad av så många just gått bort!!!!
47 år, yngre än min Anders,jag blir rädd när jag tänker på att det kunde lika gärna vara jag som blivit ensam. Man vet ingenting. Usch,jag gråter. Mina tankar är är hos de närmaste.