Gick sådär. Sussi o Leif var här på oväntat besök och naturligtvis ville inte Oliver lägga sig då, fasten klockan var över tio. Efter en stund med vansinniga skrik fick vi då nog och jag drog med han in i sitt rum o stängde dörren. Utan att kissa eller borsta tänderna eftersom han INTE skulle lägga sig.
Väl inne i rummet får jag en intressant upplevelse. Han får en panisk blick i ögonen, tar sina händer runt halsen på sig själv o skriker JAG DÖÖR!!!!! JAG FÅR INTE LUFT....... JAG MÅSTE UT I KALLA LUFTEN JAG DÖÖÖÖR.
Varpå kinderna blåser upp sig och ansiktet blir knallrött. Jag börjar skratta åt honom, men förstår efter en stund att han tror verkligen att han ska dö. Han upprepa det fem sex gånger o tyckte verkligen att han inte fick luft.Jag försökte få honom att lugna ner sig o till slut så var han väl mottaglig.
Han berättade sen att det kändes som det var ett lock i halsen och han FICK inte luft. Stackars min lilla pojk, han trodde verkligen han skulle dö. Själv hade jag jag allvarliga funderingar om han hade en bokstavskombination.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar