Brann ner i natt. Det känns så konstigt. Det brann ner till grunden och inget finns kvar. Alla minnen och saker som foton, gamla saker och alla dukar som mormor virkat. Bara aska kvar.....Är så ledsen för mammas och SE,s skull.
Branden började i går mitt på dagen, ett ljus på köksbordet som blev bortglömt, bordet tog eld, och väggen och till sist taket. När morbror kom hem brann det för fullt och han rusade igenom elden i köket för att rädda katten. Brandkåren kom och släckte, men det blev väldigt rökskadat.
Sen kl tre i natt gick en tant här i byn upp, och såg över sjön stora lågor, hon ringde 112 och talade om vart det brann, för det såg hon vart det var. troligtvis fanns det glöd kvar som låg o pyrde som till slut blossade upp. Den här gången fanns det ingen återvändo. Nu är bara grunden kvar.
Det känns så defenetivt på nå sätt. Allt som försvinner vid en brand och inte kan fås tillbaka. Visst är jag glad för att ingen blev skadad eller ännu värre, dog. Men det är väl så vi funkar, vi människor. Man tänker Tänk om......
Ja, nu får jag vårda mina minnen och minnessaker från mormor så det finns något kvar.
Saknar dig lilla mormor, men det är allt tur att du slapp uppleva en katastrof som denna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar